A.W. Ervastis resa till Petsamo 1884
Möte med ett mångkulturellt Petsamo
Inledning
A.W. Ervasti reste till Petsamo år 1884 som en del av en större forskningsresa till Viena Karelen och Ishavets kust. Han ville med egna ögon se Petsamofjorden, som han tidigare endast kände till genom Friis’ reseskildring. Han förväntade sig en öde kust och spår av ett gammalt kloster – men verkligheten överraskade.
Överraskning: bosättning och liv
Redan i Pummanki hörde Ervasti att Petsamofjorden inte var obebodd. På plats mötte han ett mångkulturellt samhälle: ryssar, karelare, finnar, lappar, skolter och norrmän. Han beskrev området som "i miniatyr av samma kvalitet som en verklig upptäcktsresande".
Befolkning och byar
- Skoltbyn: 13 hus, cirka 70 grekiskortodoxa samer. Renar, får, laxfiske, torvhyddor vid fjorden.
- Klosterbyn: 16 hus + prästgård, 87 personer. Boskap och båtar, rysk kyrka på östra sidan av älven.
- Karelska byn: 13 hus, 81 karelare. Nötkreatur, får, cirka 80 renar, flera fiskebåtar.
- Kakarka by: 4 hus, 17 lutherska samer. Boskap och båtar.
- Parkkina: 2 hus, 15 personer. Boskap och båtar. Herr Dahl hade även ett fartyg (tetrink).
- Livananmutka: 2 hus, ett dussin personer. Boskap. Husets värdinna var Mikulainens syster, "en stilig och energisk person".
- Trihvananniemi: 4 hus, 18 samer. Boskap, inga uppgifter om båtar.
Slutsats
Ervastis reseskildring visar att Petsamofjorden inte var tom eller avlägsen, utan ett levande och mångfacetterat samhälle. Hans iakttagelser förenar statistisk noggrannhet med kulturell nyfikenhet. Resan var inte bara en expedition – det var ett möte med det främmande och med en möjlig framtid för det egna landet.