Petsamo-frågan före självständigheten

Områdesbyte och nybyggarbosättning – en historisk väg till Ishavet

Inledning

Petsamos historia börjar inte med krig och slutar inte med fred. Den tar sin början i stillsamma förhandlingar, gränsdragningar och löften som formade Ishavets kust redan under mitten av 1800-talet. År 1864 genomfördes ett områdesbyte mellan Storfurstendömet Finland och det ryska imperiet, vilket öppnade möjligheten till en förbindelse med Ishavet – inte bara strategiskt, utan även kulturellt och mänskligt.

Denna text behandlar Petsamo-frågan före Finlands självständighet: hur tsar Alexander II:s kungörelse, senatens initiativ och nybyggarnas särskilda rättigheter lade grunden för finsk och samisk närvaro på Kolahalvön. Samtidigt öppnas ett perspektiv på hur gränser, språk och näringar påverkade relationerna mellan ursprungsbefolkningar och inflyttare – och hur historiens gång inte alltid följer tydliga statsgränser, utan människors rörelser, förhoppningar och motsättningar.

Syftet är inte att ge en slutgiltig tolkning, utan att bjuda in läsaren till att undersöka, ifrågasätta och bilda sin egen uppfattning. Petsamos historia är inte bara det förflutna – den är en del av det kulturella minnet som lever i de frågor vi fortfarande ställer.

1864: Områdesbyte och tsarens kungörelse

År 1864 beviljade tsar Alexander II Petsamo-området till Storfurstendömet Finland som kompensation för industriområdet vid Systerbäck nära Sankt Petersburg, som hade överförts från Finland till Ryssland. Den kejserliga kungörelsen fastställde villkoren för områdesbytet och öppnade vägen till Ishavet.

“…som kompensation för det aktuella området ska Finland tilldelas kustland vid Ishavet öster om Jakobselv…”
– Alexander II, Kungörelse 15.2.1864

Nybyggarbosättning och särskilda rättigheter

Enligt Leif Rantala fastställde tsaren särskilda rättigheter för nybyggare:

• Skattelättnader i åtta år
• Rätt till statligt stöd och lån
• Befrielse från skatter och militärtjänst
• Rätt till jakt och fiske nära bosättningen
• Rätt att kommunicera med myndigheter på finska eller norska

Dessa rättigheter utvidgades även till den samiska befolkningen i hopp om att de skulle slå sig ner permanent.

Politiska spänningar och gränsens påverkan

Gränsavtalet mellan Ryssland och Sverige-Norge år 1826 förändrade dynamiken i området. Gränsen bröt traditionella färdvägar och påverkade samernas och kolternas liv. Samtidigt växte intresset för Ishavets strategiska betydelse både i Norge och Ryssland.

I Storfurstendömet Finland insåg man att förbindelsen till Ishavet hade brutits. A.V. Ervasti reste till Viena Karelen och Ruija år 1882, och i sin reseberättelse skissade han en gränsdragning som skulle ge Finland tillgång till Ishavets kust.

Finländare, kolter och samer i Petsamo

Hungersnöd och brist på livsmedel drev finländare att flytta till Petsamo, ofta utan officiellt tillstånd. Samtidigt förde den norska förnorskningen kolter och samer österut över Pasvikälven. I området uppstod ett nytt samliv, där även blandäktenskap förekom –med andra ord, vilket tidigare var förbjudet bland skolterna.

Myndigheternas reaktion och tyst acceptans

Även om ryska myndigheter, såsom konsul D.N. Buharov, rapporterade om olaglig bosättning och renstölder, vidtogs få åtgärder. Skogvaktare fanns på plats men ingrep inte. Bosättningen sågs delvis som ett strategiskt sätt att trygga området. Buharov beskrev även grupper som rörde sig över tre riksgränser för att undvika myndigheterna.

Slutsats: Kolonialism eller överlevnad?

Tsaren skickade inte finländare till Petsamo som kolonialister, utan erbjöd möjlighet till bosättning i ett område där hungersnöd och levnadsförhållanden drev människor att söka nytt liv. Samtidigt inskränktes ursprungsfolkens rättigheter – inte främst genom finländska ambitioner, utan genom stormaktspolitik och gränsdragningar.

“Med denna inledning vill jag få läsaren att tänka efter och börja söka saklig förståelse för historiens gång i litteratur och källor. Att inta en offerroll för inte sanningen fram i ljuset.”
– Topi

← Tillbaka till översiktssidan om Petsamos historia